tisdag 17 juni 2014

Ett tack till löpningen

När jag skrev mitt förra inlägg om hur det är så roligt att lära känna nya människor via löpningen så började jag fundera på andra saker som löpningen gett och ger mig.

1. Nya vänner och bekanta. Som jag redan skrev: det är så lätt att lära känna nya människor när man delar samma intresse. Att dessutom kunna umgås samtidigt som man tränar är väldigt praktiskt och kul.

Pia är en av de som jag lärt känna genom en löprunda tillsammans

2. Min marathonträning har gjort mig mera envis. Att ta sig ut i ur och skur och fortsätta när det är tungt kräver ett starkt pannben. Nu tycker kanske vissa i min familj att jag alltid varit tillräckligt envis (hehe) men jag ser det som något positivt och jag vet att jag kan klara det mesta bara jag bestämmer mig för det och det kan jag ta med mig till andra delar av livet.

så sant

3. Löpningen fungerar även som min terapi. Är jag på dåligt humör så hjälper en löprunda varje gång. För ungefär ett och ett halvt år sedan när jag fick veta att jag hade hudcancer så fick jag massor med kraft från löpträningen och jag är övertygad om att löpningen gjorde att jag kunde ta beskedet bättre. Löpningen gör mig stark både fysiskt och psykiskt.

Svårt att inte må bra när jag fått rensa tankarna genom ett pass i löpskorna

4. Löpningen har gjort mig och min kropp till ett team. Självklart bryr jag mig om hur jag ser ut och uppskattar vad löpningen gör för mitt utseende men löpningen har också lärt mig att uppskatta det som min kropp gör för mig varje dag. Tänk till exempel att mina ben kan ta mig 42,2 kilometer. Fantastiskt. Löpningen gör också att jag vill fylla min kropp med bra energi för att orka träna som mycket som jag vill.


5. Löpningen har gjort att jag spenderar mera tid med pappa än vad jag annars skulle ha gjort. Självklart skulle vi umgås ofta ändå men genom våra marathon har vi t.ex. farit på flera utlandsresor tillsammans vilket vi knappast skulle ha gjort annars och det är guld värt att dela intresset för marathonlöpning med pappa. Han är den som jag ringer till när jag sprungit riktigt bra (eller ringer till för att klagaa när det gått riktigt dåligt) och jag hoppas att vi kan springa tillsammans många många år ännu.

Pappa och jag på väg till Stockholm Jubileumsmarathon
och före halvmarathon i Ylistaro.

6. Löpningen ha också gett mig en chans att jobba med min hobby. Skulle jag inte springa skulle jag heller inte få vara ledare för Raska Fötter och På Språng. Att leda dessa löpargrupper är det roligaste jag gjort i jobbväg. 

På Språng 2014


Det var bara några av de punkter som jag vill tacka löpningen för. Vad gör din löpträning för dig?


3 kommentarer:

  1. Så glad att ha fått lära känna dig också! Hör av dig nästa gång du kommer hitåt så springer vi igen en runda :)

    SvaraRadera
  2. Vilket bra perspektiv! Ja, löpningen är verkligen bra för så mycket olika saker, sätta mål, stressa av, få nya vänner o s v!

    SvaraRadera
  3. Vilket bra inlägg!

    Hörde någonstans uttrycket "Meningen med livet är att fylla livet med mening". Och det är väl så jag skulle beskriva löpningen. Nej, det är inte meningen med mitt liv men det ger mitt liv mening.

    1. Har träffat en av mina allra närmaste vänner genom löpningen och nej vi pratar absolut inte enbart om löpning fastän vi reser runt världen på olika maratonresor och tränar tillsammans.

    2. Glädje! Människor som måste beskriva mig använder oftast ordet "glad". Det förvånar mig varje gång eftersom jag inte själv uppfattar mig som något pepsodent smile men då jag tänker efter har jag nästan bara glada dagar. Kanske beroende på ett ständigt endorfinrus eller för att det är lättare att ta livet med en klackspark nu då jag är fullt nöjd bara jag får sova, äta och springa dagligen? :)

    SvaraRadera