Bilden lånad härifrån
Måste nog fundera än ett par dagar. Så länge läser jag Ninas berättelse från förra årets vandringsmarathon och drömmer vidare.
måndag 4 maj 2015
Vågar jag?
Är så sugen på att anmäla mig till det här. Eva är på väg och jag skulle så gärna vara med! Men samtidigt är jag så rädd. Rädd att falla igen och förstöra ännu en löparsommar...
Måste nog fundera än ett par dagar. Så länge läser jag Ninas berättelse från förra årets vandringsmarathon och drömmer vidare.
Måste nog fundera än ett par dagar. Så länge läser jag Ninas berättelse från förra årets vandringsmarathon och drömmer vidare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh jag drömmer också om att SPRINGA Utterleden.
SvaraRaderaVi fick 35km med Sambon i helgen och det var minst sagt varierande terräng! Ibland sten, ibland träsk, sumpmark, skogsvägar och så vidare. Ifall du tar det riktigt lugnt tror jag du inte behöver vara orolig.
Åh jösses, jag var tvungen att läsa igenom min text och ångrar nästan (men bara nästan) att jag bokade en resa precis när reprisen går i år. Hade varit så kul att göra det en gång till! Just för att det är så himla enkelt med all service runtomkring (hej, jag är en bekväm latmask!). Fundera lite till och go for it om hjärtat säger så, tar du det bara lugnt och håller blicken borta från klockan så är snubbelrisken minimal!
SvaraRaderatror du klarar e bra bara du tar e lugnt. vi va å vandra delar av den I fjol å e locker no ti far å spring e :)
SvaraRadera