tisdag 19 augusti 2014

Ironman Kalmar - som åskådare

Nu är vi hemma igen och brorsan är numera en Ironman! Det var Eva som gav mig idén om att skriva en åskådar-racerapport så here we go:


Starten gick kl. 07.00 och vi skjutsade Staffan till startplatsen till kl.5. Vi bestämde oss för att inte titta på starten utan att istället få bra platser vid det ställe där de kom upp ur vattnet. Redan före sju började det fyllas på med mycket åskådare så Ironman Kalmar är verkligen en folkfest! Vi stod precis bredvid speakern och jag var glad att jag hade solglasögon på mig för jag blev så inne i stämningen att det kom lite tårar. Tänk att alla de atleter som tränat så hårt så länge äntligen skulle få genomföra den stora utmaningen. Så häftigt! 

Hann inte få någon bild av Staffan men här är en cyklist som fastnade på bild

Staffan kom upp ur vattnet efter 1h12min och då bytte vi plats för att titta på cyklingen istället. Cyklingen var den del av tävlingen som var "tråkigast" ur åskådarsynvinkel. Vi såg Staffan två gånger så det blev ganska lång väntetid emellan eftersom banan är 180 kilometer. Ett tips här är att ha med tältstolar att sitta på! Vi hade det ändå ganska bra, vi hann med en lunch och det var häftigt att se på alla super snabba cyklister som svishade förbi. Vi höll också hela tiden reda på hur det gick för brorsan genom en athlete tracker som fanns på internet. 

Superpigg bror på väg ut på första varvet av löpningen

Efter cyklingen började den del som enligt mig var absolut mest intressant: löpningen! Inte bara för att jag springer själv utan också för att det var nu som man fick se mest av deltagarna. Marathonbanan gick bland annat genom Kalmar centrum och där var det festfeelis! Massor av publik som hejade och det var så roligt att se alla som var med, både täten och kämparna som kom senare. Eftersom alla hade sitt namn på nummerlappen så var det också extra kul att kunna heja på deltagarna med namn. Såg bland annat grymma Lina som jag kände igen från hennes blogg. 

Under löpningen så fattade jag och pappa rätt snabbt att brorsan skulle klara sitt mål på 11 timmar hur lätt som helst. Han såg pigg ut varje gång vi såg honom och höll fin fart hela tiden. 

En del av publiken vid målgången

The Ironman!!

Brorsan kom i mål på grymma 10:45:33 och jag är väldigt stolt lillasyster! För mig är det ofattbart häftigt att göra en så bra tid på sin första Ironman. Brukar skryta om att jag har familjerekordet i marathon men jag tror nog att han kommer att få behålla Ironman-rekordet i vår familj!


Jag och pappa hade en väldigt fin dag som åskådare och det var så spännande att få vara med om denna helg i Kalmar. Det märktes bra att tävlingen är välarrangerad och den glädje som deltagarna kände när de gick i mål var omöjlig att missa. Nästa gång jag åker till Kalmar hoppas jag att jag också åker som deltagare och får ställa mig på startlinjen för en Ironman. Nu är jag i alla fall fullproppad av träningsmotivation!

4 kommentarer:

  1. Älskar verkligen kalmar och IM, hela arrangemanget är så väl planerat in i minsta detalj! TACK för supporten! Hoppas vi ses på banan, kanske 2015? :)

    SvaraRadera
  2. Inte ännu 2015, men absolut 2016! :)

    SvaraRadera
  3. härligt, härligt. 2016 redan ? Nu måste nog jag bli frisk fort. Jag hänger ju med såklart :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Jag förutsätter att du också kommer ;)

      Radera