Tävla på träning

Jag har skrivit det förr, ett mål för i år är att tävla oftare och att ta tävlingar nu och då som träningspass för att få in i huvudet att det inte är så farligt att tävla. Man måste inte vara supernervös före och det är inte hela världen om det inte går bra är det som jag försöker pränta in i mitt huvud. 

Igår gick Molnträskloppet av stapeln här i Vasa och jag och pappa hade bestämt oss för att delta. Det här loppet var just tänkt som ett träningslopp och inget huvudmål så jag lättade inte på träningen och eftersom jag jobbade hela dagen före så glömde jag nästan bort att jag skulle tävla på kvällen. 

Loppet startar först kl.20 på kvällen och det var första gången jag sprang ett lopp så sent på kvällen. Loppet är 12,2 kilometer långt och går runt Molnträsket och största delen av loppet går längs en skogsbilväg som går ganska mycket upp och ner. Det var superfin terräng och jag skulle flera gånger ha haft lust att stanna upp och ta en bild! 

När starten gick så hittade jag en riktigt bra klunga med män som jag sprang med de första 3 kilometerna. Medeltempot här var 04:30min/km och det kändes behärskat och bra. Tyvärr tappade jag klungan när vi kom in på skogsvägen och de första backarna kom emot. Måste helt klart få in mer backträning! Både uppför och nerför!

Resten av loppet sprang jag ensam och då sjönk också farten. Har inte sett några resultat än men min egen klocka visade ett medeltempo på 04:39min/km när jag kom i mål och även om jag är riktigt nöjd med mitt lopp så berättar det en hel del om vilken typ av träning jag behöver... Medeltempot är samma som jag höll på halvmarathon för ett par veckor sen och jag kände igår också att jag skulle ha kunnat fortsätta länge i samma tempo. Har helt enkelt ingen extra växel att lägga i under kortare sträckor så nu borde jag träna upp det genom att lägga in mera intervaller! 

Kom i mål som snabbaste dam och fick riktigt fina priser! Pokal, vas från Pentik plus ett par silverörhängen gav en extra glans till loppet!

Idag vaknade jag riktigt tidigt och efter att ha försökt somna om i cirka en timme tog jag till slut med mig Candy på en morgonjogg för att snabba på återhämtningen. 5 kilometer jogg plus stretch kändes riktigt bra åt kroppen även om jag bara fick med en himmel, två pannor och Candys tunga på bilden efter passet!