Update

Länge sedan sist! Den senaste tiden har jag mest hållit till ute i skärgården så bloggen har fallit i glömska. Men jag antar att de flesta läsare också spenderar mindre tid vid datorn nu också så det gör kanske inte så mycket. 

Jag tycker inte om att ha varmt så jag har för det mesta sökt efter något som skulle ge ens lite svalka. Helst skulle jag simma hela tiden men gips och simning går ju tyvärr inte ihop. Så bästa svalkan får jag just nu genom en båttur! Candy är helt och hållet av samma åsikt! 

Sakta men säkert har jag också börjat träna igen! En hel del långpromenader har det blivit och på söndagen gjorde jag ett styrkepass utomhus på villan. Utfallssteg, crunches, knäböj osv. funkar bra med en hand och just nu har jag en massiv träningsvärk i benen. Åh som jag hann sakna träningsvärk och känslan av att ha gjort något! 

Träningssugen

I takt med att värken i armen blir lite mindre så börjar också träningslusten sakta men säkert göra sig påmind. De första dagarna orkade jag jag inte helst tänka ordet träning, det kändes alltför avlägset. 

Så länge stygnen är kvar så gör jag inget annat än går lugna promenader men sen tänkte jag att det borde gå att göra vissa styrkeövningar på gymmet. 

Lär ju få skippa den här övningen i alla fall

Olika benövningar och coreövningar borde gå så länge jag inte behöver använda höger arm eller hålla upp mig. Är det nån av er läsare som har tips eller erfarenheter av av vad som funkar så får ni gärna lämna en kommentar!

Paus

Nu är jag hemma igen med ett nytt gips som ska vara på i 5 veckor. Minst fem veckor utan löpning alltså och det som grämer mig mest med det är att jag missar så många härliga sommarpass... Kan heller inte delta i varken triathlonet eller Vasa marathon som det var tänkt. Men som tur kommer det ju många lopp ännu! Får helt enkelt glömma den här säsongen och istället satsa inför nästa.

Gårdagens operation gick bra och allt är på plats igen. Tricepsmuskelfästet hade rivits upp och dragit löst en benbit från armbågen. Det gjorde helt otroligt ont och ljudet som jag hörde när benbiten lossnade lär jag inte glömma på en tid. Jag kommer heller inte att glömma känslan när Cessi och Mathias hämtade mig ur skogen eller hur sambon var med mig på akuten resten av dagen. De tre är mina hjältar!

Jag vet inte hur jag ska göra med bloggen. Eftersom höger arm är i gips så tar det en evighet att skriva. Samtidigt vet jag att jag kommer att sakna bloggen om jag inte skriver. 

Vi hörs när vi hörs! Lova att ni njuter lite extra av era löprundor nu!

Terränglöpning är farligt tydligen

Lång historia kort: jag föll när jag var ute och sprang igår och nu är jag på väg till operation. Efter den får jag nytt gips som ska vara på 6-8 veckor.

 Den långa historien får ni senare men träningsuppdateringarna lär utebli ända till hösten. 

Solig löpning

Som löpare kan man inte annat än älska det soliga väder som vi har just nu. Så lyxigt att kunna springa i shorts och topp kl.6 på morgonen. Önskar att jag kunde spara den känslan på burk och ta fram i typ november då det bara är mörkt, kallt och usligt och man spenderar 15 minuter åt att klä på sig före varje löprunda. 

Jag inledde min vecka med en kort morgonjogg på måndag och var glad över att benet kändes mycket bättre. Imorgon ska jag få massage och förhoppningsvis gör det att det börjar kännas ännu bättre! Idag hade jag kort backe på schemat och sprang igen på morgonen. Uppvärmning + 1 kilometer explosiv backlöpning i kort backe och sen 3 kilometer fartökning på det. Totalt 9km löpning. Svetten sprutade och jag önskar att jag hade haft tid att ta ett dopp i havet som avslutning på passet men det hann jag inte med idag för nu väntar jobbet!

Söndagkväll

En jobbhelg är till ända och det har också varit den finaste helgen hittills i sommar. Helst skulle jag ha varit på villan men det gick inte den här gången men som tur har jag hunnit njuta av vädret i alla fall. 

Igår hade jag intervaller på schemat och först tänkte jag att jag skulle köra det på bana men eftersom alla idrottsanläggningar invaderats av fotbollsjuniorer i helgen i och med att det är Wasa fotballcup i Vasa så gick jag istället ner till gymmet och löpbandet. Började med en lugn uppvärmning och märkte genast att min fot och mitt vänstra smalben inte alls gillade det hårda underlaget. Bet ändå ihop och trodde att det skulle bli bättre bara jag skulle få upp värmen. Men efter två åttahundringar hade jag inget annat val än att stiga av. Smärtan i underbenet var så stark att jag ville halta. Gjorde ett snabbt mag- och ryggpass istället och cyklade sen hem och surade. 

Grillmästarna Basse och Robbe

Skulle antagligen ha surat resten av kvällen om vi inte skulle ha kommit på den utmärkta idén att ha grillkväll med Malin och Basse. Med goda vänner och god mat glömde jag ganska snabbt besvikelsen som jag kände när jag avbröt mitt pass. Dessutom kändes benet ganska snabbt bättre när jag kom hem och lade is på för att kyla ner det. 

Tidig söndagsmorgon på cykelsadeln

Jag skulle antagligen nog ha kunnat springa idag om jag skulle ha sprungit på mjukare underlag men jag tog det säkra före det osäkra och tog långpasset på cykeln istället. Vaknade tidigt och hoppade genast upp på cykeln. 2 timmar senare var jag hemma igen och kunde njuta av frukosten. Hann nog ett par gånger tänka tanken att jag hellre skulle ha sprungit än cyklat men jag fick ju åtminstone inte sjukt i foten/underbenet så jag ska testa springa imorgon istället!

Hopp och skutt

Inför gårdagens På Språng så hade jag planerat ett riktigt roligt träningsprogram att köra utomhus men så regnade det så otroligt mycket att vi blev tvungna att ställa in hela träningen. Jätte trist men det var inget mysregn som vi hade i Vasa igår utan mer genomblöt-på-två-minuter-regn.

På Språngarna får köra passet nästa vecka istället men jag var så sugen på att köra passet så morgonens träning fick bli 30 minuter löpning + delar av mitt styrkeprogram. Hann inte med hela men fick det ändå att bränna riktigt ordentligt med musklerna efter massor av olika hopp och utfallsövningar. Så kul att träna utomhus och tidseffektivt var det också!

Brickpass

Igår ordnade triathlonföreningen här i Vasa, Wasa Triathlon, en gemensam triathlonträning. Det är Wasa Triathlon som ordnar det triathlon som jag ska delta i senare i sommar och igår skulle vi testa banan. Ingen simning men 20 kilometer cykling och 5 kilometer löpning. 

Cessi byter om till löpskor

Vi var ca. 10 personer som deltog i träningen men eftersom alla var ganska olika så delades gruppen snabbt upp och sist och slutligen cyklade och sprang jag, Cessi och en annan tjej tillsammans och märkte inte så mycket av resten av gruppen. 

Triathlon är mest en rolig grej för mig i detta skede men förstås har jag ändå ett mål och jag insåg igår att jag nog får träna mera om jag ska nå mitt mål. Speciellt i uppförsbackar så dör mina cykelben direkt. Borde med andra ord få in lite backintervaller på cykel också! 

Morgonjoggare

Idag vaknade jag och kände mig som en zombie. Det var mycket nära att min morgonjogg inhiberades men efter lite överläggning med mig själv så bestämde jag mig för att åtminstone springa en kort stund. Väl ute så vaknade jag till och sprang 10,5 kilometer i alla fall. Ibland lönar det sig att åtminstone ta sig ut och testa för det kan gå precis så här! Morgonens pass var ett av de lättare jag sprungit sista tiden och jag var mycket piggare efteråt!